Förälder ville göra sitt barn arvlöst

2022-04-28
Högsta domstolen har nyligen prövat om gåvor som en person givit till ett av sina två barn före sin död var att likställa med testamente. Högsta domstolen kom fram till att så var fallet och gåvornas värde ska därför beaktas vid beräkningen av det andra barnets laglott.

Det förstärkta laglottsskyddet

En bröstarvinge har alltid rätt att i arv efter en förälder utfå laglotten, det vill säga hälften av arvslotten. I ärvdabalken finns ett laglottsskydd som förhindrar den som upprättar ett testamente att göra bröstarvingar arvlösa. Om ett testamente har en sådan innebörd, kan den berörda bröstarvingen begära att testamentet jämkas för att få ut sin laglott. För att förhindra att arvlåtare försöker kringgå laglottsskyddet genom att ge bort egendom i gåva, finns en särskild regel som i ett sådant fall skyddar bröstarvingars rätt till laglott. Regeln kallas för det förstärkta laglottsskyddet och aktualiseras när den avlidne givit en gåva som till sitt syfte är att likställa med testamente.

Målet i Högsta domstolen

I målet hade en person avlidit och efterlämnat en maka, deras gemensamma dotter samt ett särkullbarn. Den avlidne hade två respektive tre år före sin död givit två penninggåvor om totalt 1 400 000 kr till makarnas gemensamma dotter. Bouppteckningen uppvisade en brist i dödsboet, vilket bland annat medförde att särkullbarnet inte utfick sin laglott.

I anledning därav gjorde särkullbarnet gällande att de gåvor som givits makarnas gemensamma dotter är att likställa med testamente och att de därför, till den del de kränker hennes laglott, ska återbäras till dödsboet.

Som skäl för att gåvorna är att likställa med testamente anförde särkullbarnet bland annat att den avlidne, till särkullbarnets före detta make, sagt att han hade för avsikt att göra särkullbarnet arvlöst och att den gemensamma dottern skulle ärva allt.

Högsta domstolens bedömning

Högsta domstolen konstaterar att avgörande för bedömningen av om gåvan till sitt syfte är att likställa med testamente är att den ska ha tillgodosett ett successionsintresse. Med andra ord ska successionen, det vill säga fördelningen av kvarlåtenskapen till arvingarna, vara det huvudsakliga skälet för gåvan. Syftet att ordna successionen blir särskilt tydligt när givaren ger en gåva på sin dödsbädd eller om gåvan ges på sådana villkor att den är att likställa med testamente (exempelvis om givaren behåller nyttjanderätten till den bortgivna egendomen).

Högsta domstolen anger dock att även ett direkt syfte att kringgå laglottsreglerna kan ha betydelse, förutsatt att ett sådant syfte kan visas. Ett sådant direkt syfte kan avspeglas i ett uttalande av gåvogivaren, exempelvis om att gynna någon på bröstarvinges bekostnad. Uttalandet måste dock uppfattas som allvarligt menat och följas av dispositioner som ligger i linje med vad gåvogivaren sagt.

I det aktuella fallet gör Högsta domstolen bedömningen att gåvogivarens uttalanden om att han avsåg att göra särkullbarnet arvlöst, medför att gåvorna ska anses ha lämnats väsentligen för dödsfalls skull. Gåvorna ska därför återbäras till dödsboet till den del som de kränker särkullbarnets laglott.

Om du vill läsa mer om reglerna kring gåvor till bröstarvingar och laglottskränkning kan du klicka här.

Nyheter

Kan vi hjälpa dig?