Kunskapsbank

Särkullbarns skydd mot arvsplanering

Det är inte ovanligt att omgifta personer söker juridisk hjälp för arvsplanering. De vill genomföra olika transaktioner som syftar till att gynna den nya familjen på bekostnad av barn i tidigare äktenskap. Det kan ske genom t.ex. äktenskapsförord, bodelning under äktenskapet eller gåvor. Alla barn, även barn i tidigare äktenskap, har dock rätt till sin laglott. Rätten till sin laglott är enligt lag mycket starkt och har företräde framgår testamenten och gåvor eller gåvoliknande transaktioner.

Allmänt om laglott

Bröstarvinge (barn eller barnbarn osv, nedan ”barn”) har enligt lag arvsrätt efter sina föräldrar. Var arvlåtaren gift tillfaller kvarlåtenskapen den efterlevande maken. Make ärver framför gemensamma barn. Först när den efterlevande maken sedermera avlider ärver barnen, dvs. efterarv. Från denna huvudregel finns ett viktigt undantag beträffande s.k. särkullbarn. Den som är barn endast till den först avlidne maken har nämligen rätt att få ut sitt arv genast vid dennes död.

Hälften av den arvslott som tillkommer barn utgör hans laglott. Ett barn har enligt lag alltid rätt att i vart fall få ut sin laglott. Den lagliga rätten till laglott utgör ett skydd mot testamentariska förordnanden, gåvor eller gåvoliknande överlåtelser. Det utgör också ett skydd mot förmånstagarförordnanden i livförsäkringar eller andra försäkringar. En arvlåtare kan alltså inte göra ett barn helt arvlöst. Om rätten till laglott har blivit kränkt på olika sätt måste barnet begära jämkning av gåvan, testamentet eller förmånstagarförordnandet. Om han/hon inte gör det inom viss angiven tid går rätten förlorad.

För att undvika missförstånd i samband med arvsavståendet är det viktigt att det uttryckligen framgår att det görs till förmån för den efterlevande maken, alternativt att det framgår att det är fråga om ett arvsavstående i enlighet med bestämmelsen i 3 kap. 9 § ärvdabalken. Görs endast ett vanligt arvsavstående blir följden att särkullbarnets arvslott fördelas som om denne avlidit före arvlåtaren (dennes förälder).

Exempel på laglottsskyddet

En arvlåtare efterlämnar tre barn: A, B och C samt en kvarlåtenskap på 120 000 kr. Arvslotten uppgår således till 40 000 kr. Arvlåtaren har under livstiden bortgivit 1 080 000 kr till person X. För att räkna ut laglotten ska kvarlåtenskapen och gåvan sammanräknas, dvs. 1 200 000 (120 000 + 1 080 000). Laglotten utgör för varje barn 1/6-del av denna summa, dvs. 200 000 kr. Ur kvarlåtenskapen kan varje barn bara erhålla 40 000 kr. Följaktligen blir X återbäringsskyldig med ett belopp om 160 000 kr till varje barn, dvs. sammanlagt 480 000 kr.

Särkullbarnens laglott kan behöva bevakas

Särkullbarn eller andra förfördelade bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott. Lagen skyddar dessa mot arvsplanering. Det är viktigt att dessa bröstarvingar agerar enligt exemplet ovan även om arvlåtaren efterlämnar en kvarlåtenskap av lågt värde.

Kunskapsbank

Frågor?

Du är välkommen att kontakta oss för ett kostnadsfritt inledande samtal.
Vi har vår bas i Västsverige med kontor i Kungsbacka och Göteborg. Vi tar uppdrag i hela Sverige och även internationellt.

Kan vi hjälpa dig?