Kunskapsbank

Vem ärver vem när en person gått bort?

När en anhörig avlider uppkommer ofta frågan vem som ärver vem. I Sverige regleras detta genom den så kallade legala arvsordningen (nedan arvsordningen). Det innebär att det i lag finns bestämt vilka som ärver och i vilken ordning arvet ska fördelas efter den avlidne. För att fördela kvarlåtenskapen i en annan ordning kan detta göras genom att skriva ett testamente. Saknas ett testamente är det arvsordningen som är gällande.

I den här artikeln redogör vi för hur arvsordningen är uppbyggd och vilka undantagsregler som kan inverka på denna ordning.

Allmänt om arvsordningen

Den legala arvsordningen bygger på tre arvsklasser baserat på släktskap:
1) bröstarvingar
2) föräldrar, syskon, halvsyskon och avkomlingar till dessa, samt
3) far- och morföräldrar och deras barn.

Var den avlidne personen gift ärver dess make/maka innan arvsklasserna träder in, med undantag för särkullbarn som ärver sin avlidne förälder direkt. När ett arv ska fördelas görs detta i tur och ordning utifrån de tre arvsklasserna och det krävs att en arvsklass saknar arvingar för att arvet ska kunna övergå till nästkommande arvsklass. Det innebär att ett arv inte kan vandra mellan de olika klasserna så länge det finns arvingar kvar i någon av arvsklasserna.

För att illustrera arvsordningen kan följande schema uppställas:

Arvsordningen

De tre arvsklasserna – vem ärver vem?

Första arvsklassen
Arvingar enligt den första arvsklassen utgör personer som i första hand ärver den avlidne. Till denna hör arvlåtarens avkomlingar som brukar benämnas bröstarvingar. Har arvlåtarens barn avlidit träder dennes arvingar i dess ställe, det vill säga den avlidnes barnbarn. Detta ger uttryck för den så kallade istadarätten. Som avkomlingar räknas alla barn i rakt nedstigande led, det vill säga barn, barnbarn och så vidare. Därtill inkluderas adoptivbarn och deras avkomlingar eftersom dessa i enlighet med den så kallade likställighetsprincipen är att jämställa med biologiska barn. Den avlidnes egendom ska fördelas lika mellan de arvsberättigade bröstarvingarna, vilket innebär att om det finns två barn tilldelas dessa hälften var av kvarlåtenskapen. Finns det tre barn får de i stället en tredjedel var, och så vidare.

Exempel: Arvlåtaren A efterlämnar två barn (B och C) varav det ena barnet C är avlidet. Det avlidna barnet har dock efterlämnat två barn (D och E). Arvet efter A fördelas då lika mellan å ena sidan B och å andra sidan D och E. Det efterlevande barnet B får då hälften av arvet medan de två efterlevande barnbarnen D och E får dela lika på den andra hälften.

Det finns dock två former av undantagsregler som kan inverka på bröstarvingars rätt till arv. Den ena rör den efterlevande makens rätt till arv. Regeln blir tillämplig om den avlidne och den efterlevande var gifta med varandra och om de hade gemensamma bröstarvingar, det vill säga inomäktenskapliga barn. I ett sådant scenario ärver den efterlevande maken före deras gemensamma barn som i sin tur har rätt att utfå sitt arv vid den sist avlidne makens död genom så kallad efterarvsrätt. Den andra undantagsregeln rör särkullbarn, det vill säga barn som inte utgör makarnas gemensamma barn. Särkullbarn har nämligen rätt att utfå sin laglott direkt efter sin avlidne förälder. Du kan läsa mer om särkullbarn och arv här.

Andra arvsklassen
Finns det inga arvingar i den första arvsklassen (barn och barnbarn) övergår arvsrätten i stället till arvingar i den andra arvsklassen. Till den hör i första hand arvlåtarens föräldrar. Skulle någon av föräldrarna vara avliden träder arvlåtarens eventuella syskon och/eller halvsyskon i dennes ställe. Är syskonet/halvsyskonet avlidet träder dennes eventuella avkomlingar i dennes ställe. När det kommer till halvsyskons rätt till arv i den andra arvsklassen krävs det att halvsyskonet är barn till arvlåtarens avlidne förälder för att denne ska kunna ta del av arvet i sin avlidne förälders ställe.

Exempel: Arvlåtare A efterlämnar två efterlevande föräldrar B och C. A har därtill ett helsyskon D och ett halvsyskon E som är barn till C. Enligt den andra arvsklassen är det i första hand A:s två efterlevande föräldrar som har rätt till arv, vilket innebär att det i exemplet blir B och C som delar lika på arvet efter A.

Skulle A endast efterlämna en förälder (B), sitt helsyskon D och sitt halvsyskon E, träder D och E in i den avlidne förälderns ställe och ärver halva arvet efter A som fördelas lika mellan dem. Föräldern B ärver den andra halvan.

Skulle situationen i stället vara sådan att A inte efterlämnar några föräldrar utan endast sitt helsyskon D och sitt halvsyskon E, delar de på den gemensamma förälderns lott efter A, medan endast D träder i förälder B:s ställe.

Om A inte har några syskon överhuvudtaget och endast lämnar en förälder (B) ärver denne hela A:s kvarlåtenskap. Skulle A i stället inte ha några föräldrar kvar i livet ärver A:s hel- och halvsyskon hela arvet.

Tredje arvsklassen
Finns det inga arvingar i den första eller andra arvsklassen övergår arvsrätten till den tredje arvsklassen dit arvlåtarens far- och morföräldrar hör, det vill säga farmor, farfar, mormor och morfar. Är samtliga fyra vid liv ärver de en fjärdedel var av arvet. I likhet med de två föregående arvsklasserna gäller att om någon av far- eller morföräldrarna är avlidna träder dennes barn i dennes ställe, det vill säga arvlåtarens fastrar, farbröder, morbröder och mostrar. Däremot ärver inte arvlåtarens kusiner, vilket innebär att den så kallade istadarätten upphör efter mor- och farföräldrarnas avkomlingar.

Exempel: A efterlämnar mormor och morfar vid sin död vilket innebär att arvet fördelas lika mellan dem. A efterlämnar även en faster efter sin avlidna farmor och farfar. Då fördelas hälften av arvet till morföräldrarna och den andra hälften till fastern eftersom denne träder i farföräldrarnas ställe. Skulle morföräldrarna ha ett barn och vara avlidna är det A:s moster/morbror som träder i morföräldrarnas ställe. Rätten till arv övergår därmed från farförälder till farbror/faster och från morförälder till moster/morbror. Skulle det däremot inte finnas någon faster i förevarande exempel övergår hela arvet efter A till dennes mormor och morfar.

Vad händer om den avlidne inte har några arvingar?

Skulle den avlidne inte ha någon släkt överhuvudtaget i de tre arvsklasserna ska arvet som regel tillfalla Allmänna arvsfonden. Detta förutsätter att arvlåtaren inte förordnat något annat i ett testamente. Finns ett korrekt upprättat testamente är det dess innehåll som blir styrande.

Kan arvsordningen frångås på något sätt?

Genom ett testamente kan man som arvlåtare frångå arvsordningen och exempelvis testamentera egendom till en kusin, vän eller organisation. Detta är inte möjligt att göra utan ett testamente. Observeras bör att bröstarvingar alltid har rätt till sin laglott som inte kan testamenteras bort (du kan läsa mer om laglott du kan läsa mer om laglott här). Efterlämnar en avliden person ett barn och arvlåtarens arvslott uppgår till 100 000 kronor utgör laglotten hälften av arvslotten, det vill säga 50 000 kronor.

Ärver sambor varandra enligt arvsordningen?

Sambor ärver inte varandra. För att så ska kunna ske krävs det att ett testamente upprättas där det uttryckligen framgår att personerna ska ärva varandra. Det som en efterlevande sambo däremot kan göra är att begära bodelning i enlighet med sambolagens regler. I ett sådant fall fördelas sambornas bostad och bohag som de införskaffat för gemensamt bruk lika mellan å ena sidan den efterlevande sambon och å andra sidan den avlidna sambons arvingar.

Sammanfattning

Den legala arvsordningen är stadgad i lag och gäller så länge inget särskilt har förordnats i ett testamente. Det innebär att en arvlåtares barn i första hand ärver. Är barnet avlidet träder dennes avkomlingar i dennes ställe. Om arvlåtaren var gift ärver den efterlevande maken innan barnen, med undantag för särkullbarn som ärver sin avlidne förälder direkt. Finns inga arvingar i den första arvsklassen övergår arvet till arvlåtarens föräldrar. Har någon av föräldrarna avlidit och finns barn till dessa träder dessa in i deras ställe. Är arvlåtarens syskon avlidna ärver eventuella syskonbarn. Är den andra arvsklassen uttömd övergår arvet slutligen till den tredje arvsklassen där arvlåtarens far- och morföräldrar i första hand ärver. Arvsordningen upphör vid far- och morföräldrarnas avkomlingar. Finns det inga arvingar i någon av arvsklasserna ärver Allmänna arvsfonden om inget annat särskilt har förordnats i ett av arvlåtaren upprättat testamente.

Har du frågor kring hur det ser ut i just din situation och hur du önskar fördela ditt arv? Hör gärna av dig till oss så hjälper vi dig vidare med dina arvsrättsliga funderingar.

Kunskapsbank

Frågor?

Du är välkommen att kontakta oss för ett kostnadsfritt inledande samtal.
Vi har vår bas i Västsverige med kontor i Kungsbacka och Göteborg. Vi tar uppdrag i hela Sverige och även internationellt.

Kan vi hjälpa dig?